Ett år sedan
Det är den 28:e januari i dag.
Det klingade rätt bra i mitt huvud i morse.
Tänkte att det är något speciellt med det här datumet.
Så kom jag på det alldeles nyss.
Herregud.
Det är EXAKT ett år sedan jag och Johanna återvände till Oslo för första gången efter våran au pair tid.
Resan som fick mig att inse att det är här i Norge jag vill leva och bo.
Ett år sen baby.
Då satt vi i soffan på Bislet. Åt sörlands chips och laddade för en helt galen vecka.
Jag saknar det, och jag saknar dig framför allt.
Vem glömmer den här kvällen?
Tre L och två O, vad blir det?
Lollo!
Den här människan har inte alla hästar i hagen alltså.
Efter jobbet knallade vi ner på CC-Vest en sväng.
Kollade i lite affärer och tog en fika.
På vägen upp mot trikken (spårvagnen) ballar hon ur som vanligt.
Det kommer en kvinna och går emot oss:
Lollo: - "Hörrö, se här. Jag ska driva lite"
När kvinnan passerar oss sätter hon i gång och gapar på en påhittad arabiska och avslutar med Yalla.
Jag skrattar så att tårarna rinner som vanligt.
Den här människan har inte alla hästar i hagen alltså.
Efter jobbet knallade vi ner på CC-Vest en sväng.
Kollade i lite affärer och tog en fika.
På vägen upp mot trikken (spårvagnen) ballar hon ur som vanligt.
Det kommer en kvinna och går emot oss:
Lollo: - "Hörrö, se här. Jag ska driva lite"
När kvinnan passerar oss sätter hon i gång och gapar på en påhittad arabiska och avslutar med Yalla.
Jag skrattar så att tårarna rinner som vanligt.
"vi ska bara ut och ta en öl"
Det har varit helg.
Ifredags blev det först en fika med Stina på Club Z.
Sen skulle jag och min nya roomie Inger ut och dricka en öl.
"En öl" ja, ni vet ju alltid vart det slutar, right?
Femtioelva öl senare vinlgade vi hemåt med varsin korv i handen.
Dagen efter, herregud. Jag trodde någon hade startat en industri i mitt huvud.
Så fort jag öppnade ögonen började huvudet banka, sen vred det till i magen och ja. Jag hängde över toaletten resten av dagen helt enkelt.
Det var nog första gången på riktigt länge jag har mått så dåligt dagen efter.
Halv 6 tog jag mig upp ur sängen.
En timme senare hoppade jag på tåget och spenderade kvällen i soffan med massor av film.
Jävligt bra avslutning på en mindre lyckad dag måste jag säga.
Ifredags blev det först en fika med Stina på Club Z.
Sen skulle jag och min nya roomie Inger ut och dricka en öl.
"En öl" ja, ni vet ju alltid vart det slutar, right?
Femtioelva öl senare vinlgade vi hemåt med varsin korv i handen.
Dagen efter, herregud. Jag trodde någon hade startat en industri i mitt huvud.
Så fort jag öppnade ögonen började huvudet banka, sen vred det till i magen och ja. Jag hängde över toaletten resten av dagen helt enkelt.
Det var nog första gången på riktigt länge jag har mått så dåligt dagen efter.
Halv 6 tog jag mig upp ur sängen.
En timme senare hoppade jag på tåget och spenderade kvällen i soffan med massor av film.
Jävligt bra avslutning på en mindre lyckad dag måste jag säga.
Helvete
Jag sitter med hakan i backen, ögonen uppspärrade och läser var enda detalj.
För det här! Det är helt jävla vansinnigt.
Hur i hela friden kan man gå på små barn?
Idiot, sådana där människor förtjänar ett nackskott.
Nu började jag min dag med att vara arg.
Och bakfull.
En tanke.
Jag började tänka på det här med bloggar när jag satt på spårvagnen till jobbet i morse.
Dem flesta verkar vilja nå någonstans med sin blogg.
Bli den mest lästa osv. Ta blondinbella till exempel.
Som har blivit fruktansvärt framgångsrik pga av sin blogg.
Varför? Jag har ingen aning.
Jag tillhör en av alla dem som egentligen inte alls intresserar mig något särskillt över innehållet i hennes blogg.
Men likt förbaskat måste jag ändå klicka mig in på hennes sida då och då och läsa om djurpälsar, blekta tänder och om kärleken till Nils.
Hon har lyckats, ingen kan påstå något annat.
Hon väcker känslor hos folk och därför väljer många att återvända till hennes sida.
Folk snackar alltd om att. "orka läsa dagboksanteckningar"
Vet ni vad? Jag skiter fullkomligt i det.
Jag kan helt ärligt säga att jag inte har något slags mål eller syfte med min blogg.
Jag satt nämligen och läste igenom gamla inlägg för ett tag sen.
Jävlar var ointressant måste jag erkänna. Vissa inlägg fick mig dock att stanna upp och bara shit.
Så kände jag då, det där var mitt liv för ett år sedan. Nu känns det otroligt långt borta.
Men seriöst, vem skriver jag för?
Mig själv eller andra? För att låta fruktansvärt ego.
Mig själv. Det här är min blogg. Take it or leave it.
Dem flesta verkar vilja nå någonstans med sin blogg.
Bli den mest lästa osv. Ta blondinbella till exempel.
Som har blivit fruktansvärt framgångsrik pga av sin blogg.
Varför? Jag har ingen aning.
Jag tillhör en av alla dem som egentligen inte alls intresserar mig något särskillt över innehållet i hennes blogg.
Men likt förbaskat måste jag ändå klicka mig in på hennes sida då och då och läsa om djurpälsar, blekta tänder och om kärleken till Nils.
Hon har lyckats, ingen kan påstå något annat.
Hon väcker känslor hos folk och därför väljer många att återvända till hennes sida.
Folk snackar alltd om att. "orka läsa dagboksanteckningar"
Vet ni vad? Jag skiter fullkomligt i det.
Jag kan helt ärligt säga att jag inte har något slags mål eller syfte med min blogg.
Jag satt nämligen och läste igenom gamla inlägg för ett tag sen.
Jävlar var ointressant måste jag erkänna. Vissa inlägg fick mig dock att stanna upp och bara shit.
Så kände jag då, det där var mitt liv för ett år sedan. Nu känns det otroligt långt borta.
Men seriöst, vem skriver jag för?
Mig själv eller andra? För att låta fruktansvärt ego.
Mig själv. Det här är min blogg. Take it or leave it.
Dear diary ..
Det är lördag. Det betyder fest med tjejerna.
Drog en runda till jobbet imorse och skulle hämta ett par skor jag hade glömt.
Var jävligt obehagligt.
Kändes som om någon var där och det var färska spår i snön utanför.
Gick försiktigt in, tog skorna, låste dörren och typ sprang ut.
Det är ingen som ska vara där på lördagar förutom Lollo,
men hon drog till Stockholm igår kväll.
Finns säkert en logisk förklaring som vanligt.
Men lite action på morgonen har väl aldrig skadat.
Nu ska jag gå och koka kaffe, duscha och göra mig redo för en partynatt.
See ya.
Drog en runda till jobbet imorse och skulle hämta ett par skor jag hade glömt.
Var jävligt obehagligt.
Kändes som om någon var där och det var färska spår i snön utanför.
Gick försiktigt in, tog skorna, låste dörren och typ sprang ut.
Det är ingen som ska vara där på lördagar förutom Lollo,
men hon drog till Stockholm igår kväll.
Finns säkert en logisk förklaring som vanligt.
Men lite action på morgonen har väl aldrig skadat.
Nu ska jag gå och koka kaffe, duscha och göra mig redo för en partynatt.
See ya.
Dagens bästa
Jag och Lollo sitter och bläddarar i sångböcker på jobbet.
Lollo:
"- Du Marre, här är en visa av han svensken. Evert Tabu! "
Lollo:
"- Du Marre, här är en visa av han svensken. Evert Tabu! "
Skillebekk
Jag är på plats och jag lever.
Sängen kommer imorgon så min första natt blir på Heidis madrass.
Allt har gått jätte bra.
Stian var en klippa som hjälpte till både hemma och på IKEA.
Nu har jag precis ätit middag och är tröttare än tåget.
Börjar 07:30 imorgon så det är bara att hoppa i säng nu.
Godnatt!
Sängen kommer imorgon så min första natt blir på Heidis madrass.
Allt har gått jätte bra.
Stian var en klippa som hjälpte till både hemma och på IKEA.
Nu har jag precis ätit middag och är tröttare än tåget.
Börjar 07:30 imorgon så det är bara att hoppa i säng nu.
Godnatt!
23 years old..
Och så var man ett år äldre då.
Jag ska fira min födelsedag i 8 minuter till, sen blir tack och godnatt.
Hade som sagt var djungelkalas på dagis idag, fick en rosa krona att ha på huvudet hela dagen.
Och massor med kramar och kärlek från barnen. Åh, vad jag älskar mitt jobb.
ALLT är nerpackat nu, städat och klart.
I natt blir det förmodligen den sista natten här i huset, hos familjen Reed.
Kändes nästan jobbigt att säga godnatt till små tjejerna.
Men jag kommer ju sitta barnvakt till dem, massevis.
NU, ska jag borsta tänderna och krypa ner i min säng en sista gång.
Imorgon går flyttlasset till Skillebekk.
Godnatt!
Jag ska fira min födelsedag i 8 minuter till, sen blir tack och godnatt.
Hade som sagt var djungelkalas på dagis idag, fick en rosa krona att ha på huvudet hela dagen.
Och massor med kramar och kärlek från barnen. Åh, vad jag älskar mitt jobb.
ALLT är nerpackat nu, städat och klart.
I natt blir det förmodligen den sista natten här i huset, hos familjen Reed.
Kändes nästan jobbigt att säga godnatt till små tjejerna.
Men jag kommer ju sitta barnvakt till dem, massevis.
NU, ska jag borsta tänderna och krypa ner i min säng en sista gång.
Imorgon går flyttlasset till Skillebekk.
Godnatt!
Nu är det nära
Väskor och påsar börjar vara färdigpackade.
Gareroben är tom och klinisk ren, invändigt som utvändigt.
Hyllan, skrivbordet. spegeln och fönsterbrädan likaså.
Men jag själv ser ut som ett helvete. Jag tycker det känns smutsigt att flytta.
Why is that?
Nu ska jag bara vika ihop lite tvätt och sen börja tänka på refrängen.
Imorgon ska jag ha djungelkalas på dagis. Vi har olika teman man får välja mellan.
Och självklart måste vi vuxna firas ordentligt också.
Som sagt var, imorgon blir man ett år äldre. Ja herregud vad tiden går.
Nej, nu tvätten och sen sängen.
På onsdag mina vänner, då smäller det!
.. förhoppningsvis.
And give her wings when she wants to fly
Jag bokstavligen sitter i ett hav av kläder.
Viker, rensar och inspekterar. Sparar säkert på mer än vad jag kommer använda.
"Lär säkert behöva den här klänningen till sommarn" Yeah right.
Lyssnar på Bryan Adams och sjunger med. Stannar upp och funderar en stund.
Den mannen har gjort så många låtar som jag kan relatera till.
Klockan är egentligen alldeles för mycket för att jag ska fortsätta med det här.
Men jag ger mig inte, det ska fan i mig bli färdigt snarast.
Och nu har jag ju dessutom fixat flytthjälp.
Stian skulle komma med sin lilla kärra på onsdag och köra lite grejer.
Tacksam tjej här vill jag lova. Otroligt shysst att han ställer upp.
Jag har börjat få kalla fötter. Så jävla typiskt mig.
Först så skriker man efter ömhet och kärlek likt en fjorton årig flicka.
Sen när man väl sitter där, ja då ska allt tvivel komma i kapp. Helvete.
Viker, rensar och inspekterar. Sparar säkert på mer än vad jag kommer använda.
"Lär säkert behöva den här klänningen till sommarn" Yeah right.
Lyssnar på Bryan Adams och sjunger med. Stannar upp och funderar en stund.
Den mannen har gjort så många låtar som jag kan relatera till.
Klockan är egentligen alldeles för mycket för att jag ska fortsätta med det här.
Men jag ger mig inte, det ska fan i mig bli färdigt snarast.
Och nu har jag ju dessutom fixat flytthjälp.
Stian skulle komma med sin lilla kärra på onsdag och köra lite grejer.
Tacksam tjej här vill jag lova. Otroligt shysst att han ställer upp.
Jag har börjat få kalla fötter. Så jävla typiskt mig.
Först så skriker man efter ömhet och kärlek likt en fjorton årig flicka.
Sen när man väl sitter där, ja då ska allt tvivel komma i kapp. Helvete.
And of we go
Igår var det inflyttningsfest för mig och utflyttningsfest för Viktoria.
Mina nya roomies var ett riktigt skönt gäng måste jag säga.
Och sen världens överraskning. Anna är tillbaka i stan!
Woho!
Hur som helst.
Jag är mitt inne i en flytt nu, därför jag suger på att blogga.
Packning och styr med adressändring, nycklar etc etc.
Tur att man inte flyttar så ofta.
Viktoria sover sin sista natt där nu ikväll så jag kan egentligen dra dit redan imorgon.
Men tror nog att jag skjuter upp det till onsdag.
Ska ju hinna med att fylla år också.
Ja herrehud. Den här veckan kan bli spännande minsann.
Just an ordinary day
Tillbaka i stan. Gårdagen på jobbet var nice. Söta barn och dagen gick undan.
Tisdagen var som, ja mina tisdagar brukar vara. Jag har aldrig tyckt om tisdagar.
Dem är faktiskt värdelösa för mig. Men nu är det 6 dagar kvar till nästa så jag står nog ut.
Flytten börjar närma sig med stomsteg. I helgen blir det en sväng till IKEA.
Maria ska köpa sig ett nytt sovrum.
Eller ja, säng, spegel, tavlor, lampor och ramar iallafall.
Får se vad budgeten tillåter.
Nu ska jag fortsätta tvätta och rensa bland mina kläder innan Tobias knackar på dörren.
Tisdagen var som, ja mina tisdagar brukar vara. Jag har aldrig tyckt om tisdagar.
Dem är faktiskt värdelösa för mig. Men nu är det 6 dagar kvar till nästa så jag står nog ut.
Flytten börjar närma sig med stomsteg. I helgen blir det en sväng till IKEA.
Maria ska köpa sig ett nytt sovrum.
Eller ja, säng, spegel, tavlor, lampor och ramar iallafall.
Får se vad budgeten tillåter.
Nu ska jag fortsätta tvätta och rensa bland mina kläder innan Tobias knackar på dörren.
Årskrönika?
Ja okej, det är ju faktiskt ett par dagar sedan det blev ett nytt år.
Allt det gamla om 2008 borde vara färdigskrivet.
Dessutom pratade jag med Miriam om ifall man skulle palla att skriva ned allt.
Men eftersom jag måste fördriva tiden så passar jag på att göra det nu iallafall.
Så här kommer mitt 2008 i korta drag.
Januari.
Jobbade som en gnu på korvgubben.
Firade min födelsedag med resturangbesök tillsammans med Björn.
Men hela månaden bestod av längtan till Osloresan den 28:e tillsammans med Johanna.
Vilken vecka det blev, en vecka jag sent kommer att glömma.
Februari.
Kom hem från Oslo den 4:e och min tankeverksamhet drog i gång på fullaste allvar.
Ville jag verkligen vara kvar i Luleå? Eller ville jag helt enkelt åka tillbaka till grannlandet för gott?
Johanna kom på besök i slutet av månanden.
Vi satt och kollde på jobb och lägeheter tillsammans och blev lyriska av tanken.
Jag pratade med Björn många gånger fram och tillbaka, men i slutet av månanden hade jag bestämt mig.
Jag ville flytta från Luleå, igen.
Mars.
Början av månanden bestod av jobbsök och fix med lägenheten, möbler och allt annat.
Dessutom jobbade jag där emellan.
Au pair jobb hos familjen Reed ordnades.
Jag packade min väska den 21:a mars, sa återigen hejdå till alla nära och kära och åkte iväg.
Det allra bästa var nog att jag hann träffa Johanna innan jag drog iväg på mitt stora äventyr.
Starten var helt fantastisk.
April.
Jag kom fort in i rutinerna, träffade nya svenska vänner och livet bestod i stort sett av jobb, fest och sociala kontakter.
Jag umgicks mesta dels med min amerikanska vän Kristen som skulle lämna Oslo om inte allt för länge.
Maj
Internationella nya kontakter.
Kristens high school kompis Chris kom på besök till Oslo.
Vi var på Tusen Fryd, festade på Tempest i vanlig ordning och hade en kanon kväll nere på stranden med pinnbröd, gitarr och sång.
Firade 17e maj med Kristen md en heldag på stan och vinmys på kvällen med Graham, Lexie och Merete.
Blev även ett tårfyllt avsked när det var dags för henne att återvända till Usa.
Juni
Var på massa intervjuer för "vanliga jobb".
Spenderade dagarna i parken med Kaia och njöt av den varma sommaren.
I slutet av månanden hade jag fått napp.
Två dagis erbjöd mig jobb. Jag tackade ja till det allra bästa
Juli
Längtan till att få åka hem blev allt större.
Ville ha lite semester och komma bort en stund.
Sa hej då till många av mina nyfunna vänner den här månanden och i mitten på juli var det äntligen dags.
Sol, alkohol, kära återseenden och två festivaler hann jag med när jag kom hem.
Augusti - September
Började mitt nya jobb, båda dem här månaderna bestod mest av att komma in i vardagen.
Nya ansikten, ny arbetstider och nya utmaningar varje dag. Samt försöka träffa lite vänner.
Oktober
Tomas kom på besök. Började träffa R, livet flöt på.
Tog en hemresa till Luleå mitt i månanden för att ladda batterierna lite.
Kom tillbaka med ny energi och körde på som vanligt.
November
Fortsatte träffa R ett tag, var på julbord med jobbet och rockade på som satan!
Bestämde mig för att lägga ner karln helt enkelt. För mycket drama för ingenting.
Karin kom på besök till Oslo, blev taco och vinkväll hemma hos mig. Mys
December
Julpyssel och luciatåg på jobbet. Vantar, mössor och massor av snö.
Vintern hade verkligen kommit till Oslo.
Julklappar, barnvakteri och svenskt julbord hann jag också med.
Sedan hem till Luleå och nu sitter jag här på Arlanda igen.
2008 var ett riktigt känslosamt år. Jag var osäker på mitt beslut om flytten till Oslo.
Berg och dalbana minst sagt. Varje dag var den andra helt olik.
Nu har jag däremot landat lite mer. Tar en dag i taget och njuter av livet.
Då kör vi!
Allt det gamla om 2008 borde vara färdigskrivet.
Dessutom pratade jag med Miriam om ifall man skulle palla att skriva ned allt.
Men eftersom jag måste fördriva tiden så passar jag på att göra det nu iallafall.
Så här kommer mitt 2008 i korta drag.
Januari.
Jobbade som en gnu på korvgubben.
Firade min födelsedag med resturangbesök tillsammans med Björn.
Men hela månaden bestod av längtan till Osloresan den 28:e tillsammans med Johanna.
Vilken vecka det blev, en vecka jag sent kommer att glömma.
Februari.
Kom hem från Oslo den 4:e och min tankeverksamhet drog i gång på fullaste allvar.
Ville jag verkligen vara kvar i Luleå? Eller ville jag helt enkelt åka tillbaka till grannlandet för gott?
Johanna kom på besök i slutet av månanden.
Vi satt och kollde på jobb och lägeheter tillsammans och blev lyriska av tanken.
Jag pratade med Björn många gånger fram och tillbaka, men i slutet av månanden hade jag bestämt mig.
Jag ville flytta från Luleå, igen.
Mars.
Början av månanden bestod av jobbsök och fix med lägenheten, möbler och allt annat.
Dessutom jobbade jag där emellan.
Au pair jobb hos familjen Reed ordnades.
Jag packade min väska den 21:a mars, sa återigen hejdå till alla nära och kära och åkte iväg.
Det allra bästa var nog att jag hann träffa Johanna innan jag drog iväg på mitt stora äventyr.
Starten var helt fantastisk.
April.
Jag kom fort in i rutinerna, träffade nya svenska vänner och livet bestod i stort sett av jobb, fest och sociala kontakter.
Jag umgicks mesta dels med min amerikanska vän Kristen som skulle lämna Oslo om inte allt för länge.
Maj
Internationella nya kontakter.
Kristens high school kompis Chris kom på besök till Oslo.
Vi var på Tusen Fryd, festade på Tempest i vanlig ordning och hade en kanon kväll nere på stranden med pinnbröd, gitarr och sång.
Firade 17e maj med Kristen md en heldag på stan och vinmys på kvällen med Graham, Lexie och Merete.
Blev även ett tårfyllt avsked när det var dags för henne att återvända till Usa.
Juni
Var på massa intervjuer för "vanliga jobb".
Spenderade dagarna i parken med Kaia och njöt av den varma sommaren.
I slutet av månanden hade jag fått napp.
Två dagis erbjöd mig jobb. Jag tackade ja till det allra bästa
Juli
Längtan till att få åka hem blev allt större.
Ville ha lite semester och komma bort en stund.
Sa hej då till många av mina nyfunna vänner den här månanden och i mitten på juli var det äntligen dags.
Sol, alkohol, kära återseenden och två festivaler hann jag med när jag kom hem.
Augusti - September
Började mitt nya jobb, båda dem här månaderna bestod mest av att komma in i vardagen.
Nya ansikten, ny arbetstider och nya utmaningar varje dag. Samt försöka träffa lite vänner.
Oktober
Tomas kom på besök. Började träffa R, livet flöt på.
Tog en hemresa till Luleå mitt i månanden för att ladda batterierna lite.
Kom tillbaka med ny energi och körde på som vanligt.
November
Fortsatte träffa R ett tag, var på julbord med jobbet och rockade på som satan!
Bestämde mig för att lägga ner karln helt enkelt. För mycket drama för ingenting.
Karin kom på besök till Oslo, blev taco och vinkväll hemma hos mig. Mys
December
Julpyssel och luciatåg på jobbet. Vantar, mössor och massor av snö.
Vintern hade verkligen kommit till Oslo.
Julklappar, barnvakteri och svenskt julbord hann jag också med.
Sedan hem till Luleå och nu sitter jag här på Arlanda igen.
2008 var ett riktigt känslosamt år. Jag var osäker på mitt beslut om flytten till Oslo.
Berg och dalbana minst sagt. Varje dag var den andra helt olik.
Nu har jag däremot landat lite mer. Tar en dag i taget och njuter av livet.
Då kör vi!
I wanna feel so free
Har nyss vaknat. Miriam är och ska köpa sig en ny tv, 42 tums plasma.
Jo jag tackar ja. Kommer blir hur jävla bra som helst tror jag.
Själv har jag alldles nyss ringt och bokat tid för klipp och färgning.
Måste ju passa på när man väl är hemma tänkte jag.
Så nu ska barret bli liiiie kortare och liiiite ljusare. Inga blondinfasoner,
men jag ska skippa svartrockarlooken ett tag.
Imorgon börjar resan mot Oslo igen.
Jag längtar att komma in i vardagen igen måste jag erkänna.
Stabilitet är A och O för mig.
Sedan ska det bli skönt att komma i gång med flytten också.
Nu, duschen.
Jo jag tackar ja. Kommer blir hur jävla bra som helst tror jag.
Själv har jag alldles nyss ringt och bokat tid för klipp och färgning.
Måste ju passa på när man väl är hemma tänkte jag.
Så nu ska barret bli liiiie kortare och liiiite ljusare. Inga blondinfasoner,
men jag ska skippa svartrockarlooken ett tag.
Imorgon börjar resan mot Oslo igen.
Jag längtar att komma in i vardagen igen måste jag erkänna.
Stabilitet är A och O för mig.
Sedan ska det bli skönt att komma i gång med flytten också.
Nu, duschen.
