Maria

Dålig dag. Sjukt negativ tjej som sitter i Miriams lägenhet just nu.
Dagen var dock inte så värst tråkig, bara mitt humör som sviktade.
Var på stan en runda och träffa Cenitha, blev en fika på Mat & Prat.
Vi babblade på som vanligt. Sen kom Annelie och det var dags att hitta nyårsblåsan.
Hittade nått skräp som helt enkelt får duga.
Imorgon är det nyårsafton. Sedan är 2008 slut. Ursäkta, vad sa'ru?
Jag har inte riktigt hängt med det här året känns det som.
Tiden går så jävla fort nu för tiden. Jag fyller TJUGOTRE år om två veckor.
Satan, halvvägs till graven. 

Just det, nyårsafton imorgon. Jag är opepp som en gris.
Funderade seriöst på att åka iväg till istället mamma och skippa hela jävla kalaset.
Men nej, det är ju trots att bara nyår en gång om året. Right?

Nu ska jag slänga i mig någon mat i magen.
Sen diska och dammsuga åt fröken Lindholm och bli på bätte humör.
Ikväll blir det häng med Tomas. Ska låna hans soffa och snarka på i natt.

Gott nytt år.
 

Scenario.
Jag, Miriam och Annelie sitter i bilen och svamlar.


Varpå Miriam kläcker ur sig på riktig norrländska:

"- Jo, jag ska ju för fan och besikta hönan nästa onsdag!"


Check.

God morgon!
Klockan är före 11 och fröken Maria är vaken. Ja jävlar.
Men det blev en riktigt tidig kväll igår. Jag och Miriam satt och gäspa i soffan redan kl 19.
Tragiska vi är.

På juldagen blev det en liten utgång.
Jag skulle egentligen bara till förfesten och säga hej till det gamla gänget.
Gick inte så bra för mitt lag.
Helt plötsligt så hade man hällt i sig lite alkohol och satt i taxin på väg in till Cleo.
Men satan vad roligt jag hade. 

Snart ska jag springa in i duschen och sen palla mig till stan.
Lär vara knökfullt med folk. Men jag måste köpa julklappar till mamma och Miriam.
Hann inte med det i Oslo. Bättre sent än aldrig, eller hur?
Nåja, sen ska jag ta bussen till mamma och sova över där.
Nu, duschen!

Jag är hemma nu, i Luleå.
Det är en så obeskrivlig känsla att återvända hit varje gång.
När bussen passerar Piteå och man vet tamejfasen vad som finns bakom
varenda korsning och vet vart enda bynamn.
När jag åkte förbi Måttsund kändes det lite i magen faktiskt.
För det var i Måttsund jag var, för ett år sedan och firade min jul tillsammans med Björn.
Känslan i magen var dock en bra känsla. En lättnad typ.
Sen åker man in mot Tuna och Mjölkudden, kommer till mjölkudds-rondellen och
ser Scandic hotell på vänster sida.
Det är då jag brukar känna att jag är hemma.

Det är svårt att återvända hit, det går inte riktigt att förklara i ord.
Jag har spenderat nästan 20 år i den här stan. 20 år av trygghet och vardag.
Man har sina gamla kontakter som man tar upp när man kommer hit.
Jag skrattat så tårarna har runnit under mina 48 timmar här.
Miriam är inte frisk på en fläck.
Sen igår fick jag och Annelie ha vårat samtal.
Det är fan svårt att få tyst på oss när vi väl kommer igång och sen att hon säger.
"Säg det, spotta ut det. Jag vet att du tänker på något"
Utan att jag ens öppnat käften.Ja, det är vad man kan kalla riktig vänskap.
Men å andra sidan så missar man så mycket av att vara "borta" som jag är.
Speciellt med tanke på att det blir ganska länge mellan gångerna.
Kunde jag, så hade jag kommit hem varannan helg för jag VILL så gärna vara
delaktig i allt som händer här. Även fast det i stort sett är omöjligt.
Jag har gjort mitt val, jag vet.
Jag flyttade. Jag vågade. Jag lämnade allt som var tryggt för något helt okänt.
Men det är svårt att inte bli nostalgisk när man kommer hem igen.

Jag skulle kunna sitta och skriva om det här i all oändlighet.
Men jag återkommer. 

Nu har jag jullov, enda fram till den 5:e januari.
Jag överlevde nämligen dagen på jobbet.
2 vuxna på 13 barn. När vi i vanliga fall är 4 vuxna på 19.
Men satan vilket team vi är, jag och Thomas.
Inge stress, vi tog allt i sin takt. Däremot hade vi fan rekord på bajsbjöjor.
Fyra blöjbarn, varav alla sket minst två gånger var. Jo jag tackar för den ja.
Så exotiskt är det att vara dagisfröken.

Satt alldeles nyss och läste en blogg. En av mina favoritbloggar.
Jag älskar hennes sett att skriva.
Hon förmedlar känslor i texten så jag fan kan känna dem själv.
Jag skrattar med henne, jag gråter när hon är nedstämd. 
Hur blir man sådär duktig på att skriva? Jag vet att jag en gång i tiden hade "det"
Men nu, dem senaste två åren blir allt jag printar ner ankskit. 
En liten del kan ju ha och göra med språket.
Jag hör mindre och mindre svenska för varje dag som går.
Jag och Lollo får faktiskt påminna varandra om att prata svenska med varandra
och inte "svorsk" som man gärna vill göra ibland.

Nu ska jag ta tag i resväskan och sen dammsuga mitt rum.

Myskvällen blev kortare än väntat, jag däckade kl 22.
Helt jävla slut. Förlåt.

Jag morgonbloggar, surprise!
Well, det är väl mest för att Thomas ringde från jobbet alldels nyss och sa att jag stänger dagis idag.
Men ja, fan vad kul.
Speciellt när jag har 2000 olika saker att göra före jag drar imorgon bitti.
Dessutom är vi bara TVÅ som jobbar idag. 
Den tredje är klantig och den fjärde är sjuk.
EN DAG KVAR, EN DAG KVAR, EN DAG KVAAAR!

Taxin kommer förresten och hämtar mig kl 05:00 imorgon bitti. 
Så jag är förhoppningsvis framme i Luleå kl 22. Flyg, tåg och buss. Eventuellt bil.
Vi får se. Lång resa som vanligt. Att jag aldrig lär mig att boka i tid alltså.

Nej, nu finns det faktiskt vettigare saker för mig att göra än att sitta här.
Som att packa väskan och städa lite, ser ut som en bomb har slagit ner här inne.

Vi snakkes.

Sista barnvakteriet för 2008 är avklarat.
Fy tusan vad gött!

Skulle och köpa julklappar idag.
Men det var helt SINNESSJUKT mycket folk så jag vände i dörren.


På tisdag morgon bär det av mot norr igen.
Jag ser fram emot det som fasen vill jag lova.
Drar tillbaka mot Oslo den 3:e Januari, så blir att rocka med tjejerna på nyår.
YES!

Jag har förresten fått boende.
Ett rum på Skillebekk, säger väl inte kanske så mycket.
Men har ca 10-15 minuters gångväg till Oslo Centrum och så tar det 15 minuter
med spårvagn till jobbet.
Kunde inte vara mer klockrent om ni frågar mig.
Flytten drar i gång i mitten av Januari


Nu står lasagnen och vitlöksbröden i ugnen, salladen är hackad och ljusen är tända.
Är laddad för en riktig myskväll i soffan.

Snygg uppdatering den senaste tiden, TIO dagar sedan jag skrev här.
Stabilt som fan.

Vad har hänt då?
Well, massevis. Men ingenting jag delar med mig av här. Som vanligt vill säga. Hähä.
Vi hade Luciatåg på jobbet i fredags, det var jag som skulle ha anvsvar för tillställningen,
Det gick bra. Förutom att några barn halkade i backen.
Blev lite dominoeffekt av det hela. Men dem överlevde.

Jo, sjuk har jag gått och blivit IGEN, otippat va?
Folk lär ju tro att jag har gått och blivit hypokondriker.
Jag borde fan ta och gå tillbaka och läsa hur många gånger jag har varit sjuk under hösten.
Way to many if you ask me.
Men det är pga alla bakterier på jobbet.
Man vänjer sig efter ett år ungefär var det någon som sa.
Tack, bara 6 månader kvar av konstant rinnande näsa. Lovely.

I helgen har det blivit idol-final, barnvakteri, film, shopping och playstation.
Kevin vann, Maria nöjd.

Nae, jag som egetnligen hade så otroligt mycket på hjärtat innan.
Såg liksom ett perfekt blogginlägg framför mig före jag loggade in.
Och så när man väl sitter här. Poff, gone.
Så jag ger upp nu. 
Vi snakkes.  

Ja, sjuk har man blivit.
Jag förstår inte vad som har hänt med mitt imunförsvar den senaste tiden.
Jag har aldrig varit sjuk såhär ofta i hela mitt liv.

Gick och frös hela dagen på jobbet igår vilket hör till ovanligheterna.
I vanliga fall är jag sen som alltid får klä av mig för att jag HATAR att svettas.
Men igår hände något konstigt. gick och skakade hela dagen.
Hur som helst.
Kommer hem, lagar middag. Marinerad kyckling och fetaostsallad.
Var SVINhungrig men tyckte det smakade lite lustigt,
Sagt och gjort, jag lägger mig framför tv:n och skippar promenaden.
Två timmar senare hänger jag över porslinet inne på badrummet.
Blä.

Men nu har det börjat bli bättre så ska tillbaka til kidsen imorgon.