Maria

Jag vet nog i alla fall vad är jag vill göra med mitt liv nu.
Resa
Det är det jag vill.
Först jobba, tjäna massa massa pengar och sen bara dra iväg.
Måste bara hitta en reskompis först.
Jenny och jag satt alltid och snackade om hur skönt det skulle vara att dra till Asien ett tag.
Typ jobba på nån restaurang där och leva rätt spartanskt ett tag.
Njuta av sol, stränder och värme.
Fast får en känsla av att jag skulle vara sönderbränd efter en vecka.
Haha.
Ska nog ta och slå henne en signal någon dag i veckan och höra vad hon tycker om det.


I övrigt så sker det inte så mycket i mitt lilla liv just nu.
Jag har börjat inse en del saker nu den senaste tiden, vilket på ett sett gjort mig otroligt ledsen..
Men å andra sidan är jag glad för det gör vissa av mina kommande val mycket enklare.
Jag har också insett att jag måste leva mitt liv efter min egen vilja och egna beslut.
Även om det kanske sårar folk i slutändan.
Inte för att låta helt egocentrisk, men jag har haft en tendens till att försöka göra andra till lags.
Vilket i det stora hela, inte har gett mig så mycket .. eller jo.
Men äsch, det är så svårt att förklara.


Maria, min älskade vän Maria Eriksson.
Helt sjukt vad jag saknar henne.
Jag vill hänga med henne i lägenheten i Hövik / Oslo som vi alltid gjorde.
Snart är det ett år sedan vi hookade upp jag och hon.
ETT ÅR!
Vart fasen tog år 2006 och 2007 vägen egentligen?
Jag bara undrar ..



   
      Jenny               Maria

Uppdaterade mitt första inlägg här för ETT år sedan.
Riktigt stabilt om jag får säga det själv, haha

Nåja, kanske ska återuppta mitt liv som bloggare.
Lite mer seriöst den här gången då.


Nu är man tillbaka i Norrland igen efter 10 månader i Oslo.
10 månader som visade sig vara helt underbara.
Jag saknar verkligen allt med Norge. 
Stan, vännerna och "familjen" man hade där.
Så därför har jag ett fruktansvärt svårt val att göra nu.
Luleå eller Oslo?
Den beslutsångesten jag har nu vill jag inte ens önska min värsta fiende.
Det är svårt att förklara för någon som inte varit i den här situationen.
Man lever ett rätt annorlunda liv, man förändras säkert också en hel del.
Min vän Kristin från Usa, sa en grej här om veckan som verkligen fick mig att förstå.
För hon berättade att hon hade rest från sin familj i Arizona för att jobba ett år i Florida.
När året var slut var hon var jätte glad över att vara hemma igen och träffa sin familj och sina vänner. 
Men å andra sidan så ..
Saknade hon den personen hon var i Florida


Det är just det jag själv gör.
Jag saknar den Maria jag är och var i Oslo.
Det kanske låter helt schizofrent, men det är den enda förklaringen jag kan ge just nu.
Jag har tappat gnistan lite sedan jag kom hem för en månad sen.
Jag orkar inte ta tag i saker och ting .. 
Har inte samma ork som jag hade förut.

Nåväl, det vänder nog snart får man hoppas.. 

"Det löser sig sa kärringen som sket i vasken"


Jag har helt suveräna vänner, vilket jag är otroligt tacksam över.
I dag är verkligen en sådan dag då jag uppskattar dom mer än vanligt.
Att veta att folk står bakom en och alltid sträcker ut en hjälpande hand betyder så otroligt mycket.
Tack tack tack, älskade vänner.

Idag var jag och Sinne ute och promenerade en sväng här i stan.
Så otroligt skönt att få ventilera lite med henne.
Vi brukar babbla på rätt bra när vi kommer i gång, hehe
Kommer sakna våra samtal om jag bestämmer mig för att återvända till grannlandet.



Nej, jag borde egentligen gå och sova nu.
Men känner jag mig själv rätt kommer jag ändå inte kunna somna när jag har lagt huvudet på kudden.
Är lite nervös för morgondagen faktiskt.
Det går nog bra iallafall.

More to come ..

 

Solnedgång i Oslo ..