En oförglömlig resa

Innan jag går och skallar kudden måste jag faktiskt berätta en sak till..
Tåg tillbaka till Oslo blev det minsann. En 29 timmars resa som jag faktiskt inte trodde att jag skulle klara av, speciellt inte med tanke på all alkohol som intogs lördagnatt.
Men resesällskapet kom redan i älvsbyn, då hoppade en kanon trevlig tjej på tåget.
Vi knallade till restaurangvagnen och tog en öl och satt och surrade. Sen köpte vi med oss en till öl tillbaka till våra sittplatser. Då hade vi fått sällskap av en kille som hette Frank. Drack lite mer öl och satt och pratade tills öronen blödde.
Jag och Frank var nog dem enda i hela vagnen som var vaken under hela natten och morgonen. 
Folk lär ha varit rätt less, haha. Nåja

Och jo!
I samma vagn satte ju sig för fasen Magnus, söta lilla Magnus från Malå som jag inte har träffat på år och dar. Eller ja minst fem år sedan var det iallafall. Jag stirrade så jag trodde ögonen skulle ploppa ur skallen och han tittade lite underligt tillbaka. Sen möttes när vi i gången och det var det där typiska;  
"Shit vad jag känner igen dig" snacket. Sjukt roligt när poletten väl trillade ner.

Sen blev jag bokstavligt talat uppraggad av en 25 årig Pajalabo. Mina nyfunna vänner höll på att skratta ihjäl sig när han stod där och försökte imponera på mig med sina snöskotrar.
"Men hörrö tjejen, du har väl halebop"
Haha, din jävla snåltarm. Jo, jag har halebop men jag vette fan om numret jag gav dig har det. mohaha.


Undra om tåg är den nya grejen, det var förbaskat roligt iallafall.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0