Maria

Jag vill inte framstå som en deppig och pessimistisk människa, verkligen inte.
Men nu den senaste tiden har alla "tunga" tankar och känslor kommit fram varje gång jag har suttit vid datorn.
Jag har försökt sova nu i snart två timmar och det går tamejfan inte alls.
Har gått mellan sängen och köket -hämtat vatten, ätit en mandarin..
Gått på toa 14596456 gånger - nähä, fortfarande inte kissnödig.
Zappat mellan alla 15 kanaler, bara skit allting.
Samt läst ut tre tidningar..
Men ingenting verkar hjälpa.
Tur att man börjar jobba 16,30 imorgon i alla fall.

Jag inte varför min hjärna går på högvarv.
Eller jo, det vet jag egentligen visst.
Jag vill nog bara inte erkänna det för mig själv.
Inte för någon annan heller för den delen.
Jag vill blunda för det, fortsätta på med mitt liv som det "bara" är just nu.
I det stora hela är jag förbannat nöjd och lycklig just nu.
Men det är något som saknas och jag vet precis vad det är.
Det är ingen idé att fortsätta utveckla det här. 
Ni som står mig nära och läser min blogg kommer säkert att spekulera i det här inlägget.
Förlåt, jag vill inte oroa någon men jag vill inte att det ska misstolkas på något sett.
Därför skriver jag inte mer utförligt än såhär.

Jag sitter och lyssnar på musik nu, självklart dyker det bara upp låtar som kopplas och KAN kopplas till mina tankar just nu.
Varför är det alltid så?
Att när man känner sig nere så tar man in minsta lilla detalj i allt runt omkring en?
Allt får helt plötsligt en helt annan betydelse än i vanliga fall..
Skumt det där.

Nu börjar det här inlägget bli alldeles för långt.
Jag lovade en vän till mig, att hålla mig från att sträck-skriva.
Jag har en tendens till att skena iväg rätt ofta.
DAMN, I screwed up .. again.